Jag har druckit japanskt te i många år nu, och om jag ska peka ut ett te som de flesta blir omedelbart förälskade i – även de som tycker att grönt te är ”bittert och konstigt” – så är det hojicha. Det är samma teplanta som sencha, gyokuro och matcha (Camellia sinensis), men det är hur det behandlas efter skörd som gör all skillnad i världen. Bladen rostas på hög värme, och plötsligt försvinner allt det där gräsiga och beska. Kvar blir karamell, nötighet och en mjukhet som gör att du vill ha en kopp till.
Och det bästa? Det är ett av de enklaste teer att brygga, koffeinhalten är så låg att du kan dricka det till sänggåendet, och det funkar lika bra varmt som iskallt. Här är min kompletta guide.
1Vad är hojicha?
Hojicha (ほうじ茶) är ett japanskt grönt te som rostas på hög värme – traditionellt i keramikkrukor över öppen eld. Rostningen förvandlar bladen från gröna till rödbruna och förändrar smakprofilen totalt: bitterkomponenterna (katekiner) bryts ned och ersätts av nötiga, karamelliga aromämnen som kallas pyraziner. Samma typ av reaktion som ger rostat kaffe och nybakat bröd sin doft.
| Alternativ A | Alternativ B | |
|---|---|---|
| Kalorier | 123 | 456 |
| H20 | 345 | 678 |
”Hoji” (ほうじ) betyder rostad. ”Cha” (茶) betyder te. Hojicha = rostat te. Enkelt namn, men resultatet är allt annat än enkelt.
Råvaran är ofta bancha – ett robustare te som skördas senare på säsongen. Det bidrar också till den låga koffeinhalten, vilket är en av hojichas största styrkor.
2Hur smakar hojicha?
Smakprofilen är omedelbart tillgänglig och aldrig komplicerad att uppskatta. Tänk dig de här fem tonerna: